För några veckor sedan gick jag till jag In the Mood for Tea, Stockholms bästa tebutik, för första gången. Jag hade sett fram emot besöket så länge att jag var otroligt nervös. Den av ägarna som expedierade måste ha trott att jag var halvgalen, så stirrigt som jag betedde mig. Igår gick jag dit igen och betedde mig mer normalt. Fortfarande är jag stum av beundran inför den smakfulla inredningen, det breda sortimentet och expeditexpertisen. Alla frågor besvaras med stor tekärlek.
Resultatet av de två butiksbesöken blev...
Första gången: Puerh i lösvikt från 1997 och Meishan Jinxuan. Plus en gaiwan och en Yixingkopp.
Andra gången: Puerh i lösvikt från 1992, mer Meishan Jinxuan och Phoenix Dancong Mi Lan.
Jag hade egentligen tänkt mig Da Hong Pao eller Tie Luohan, men ekonomin tillät det inte riktigt. Särskilt som jag mindre än en halvtimme innan varit hos Grace Tea House vid Sergels torg och - efter ett långt samtal med den mycket kunniga expediten där - känt mig tvungen att handla något. Det blev Westlake Longjing från 3 juni 2008 (!). Inte precis billigt, även om det var den sämre graden. Jag hade tänkt ge bort det i födelsedagspresent, men börjar tänka i andra banor nu. Det sitter en liten Gollum i mig och viskar väsande: Älssskade Longjing...
Jag börjar bli helt fixerad. En dag åkte jag till stan för att handla kläder men kom hem med Kokeicha, Grön Darjeeling, 2 tekannor och 4 koppar. Så fort jag såg den här skönheten var det som att ett tåg växlade spår i min hjärna. Plötsligt kändes det alldeles självklart att kläder, det är ingenting, men Te är Allt.
2 kommentarer:
Det är väldigt svårt att gå in på In the Mood for Tea utan att köpa nåt! Har gått dit med folk som jag ska hjälpa med tehandling, men köpt nästan lika mycket själv. Deras tie luohan och da hong pao är absolut prisvärda, även om de är kostsamma. Hur var puerh 1997; antar att det var en menghai svart/cooked puerh från 1997? Hur var grace teer tyckte du?
Jag ska absolut testa deras tie luohan och da hong pao, men jag måste få lön först... När jag köpte puerh 1997 fick jag höra att det var en menghai, men nästa gång sade samma person att det inte var det, så jag vet inte vad jag ska tro. Jag har utgått från att det var sheng eftersom jag inte trodde att man brukade lagra shu så länge, därför har inte frågat, men det är mycket möjligt att det är svart puerh. Hur som helst, i början tyckte jag att 1997:an var svag och gav tråkigt få bryggningar, men jag tror att jag använde för lite blad. Nu, när den är nästan slut, har jag fått till bryggparametrarna bra för nu smakar det underbart och går att brygga många gånger. Grace tebutik hade ett väldigt litet utbud, särskilt om man inte vill ha smaksatt te. Men väldigt bra service och jag gillade deras tegods - där fanns ett par gaiwan som jag absolut ska köpa. Den longjing som jag köpte där experimenterar jag med, men en gång har jag fått den att bli riktigt god.
Skicka en kommentar