Slutet på resan och början på en ny

Min sommar har varit förvirrad - man känner sig vilsen när man inte vet vad hösten ska bära med sig. Dessutom har det ju varit helt upp till mig själv att bestämma, vilket har känts lite... pressande. Så jag har vänt och vridit, om och om igen, kommit fram till något men nästa vecka varit lika säker på något annat. Mina stackars vänner har fått vara bollplank många vändor. Till sist tröttnade en av dem och sade: "Men det är ju sjuksköterska du vill bli." Det var nog det jag behövde. För om jag verkligen ville läsa litteraturvetenskap hade jag ju inte fortsatt att överväga andra alternativ. Visserligen har jag älskat de terminer jag läst, men samtidigt har jag aldrig kunnat släppa tanken på sjuksköterska, så det var dags att helt enkelt hoppa på det tåget och se vart jag hamnar. Bättre ångra något man vågade prova än att älta längtan i all evighet men aldrig ta steget.

Idag gick jag min första dag som sjuksköterskestudent på Ersta Sköndal. Ett helt nytt kapitel. Allt känns nervöst och förvirrande; jag vandrar omkring med massa panik i halsen och vill helst bara fly till litteraturvetenskapens trygga famn där jag känner mig hemma och slipper salstentor och intravenösa injektioner och praktikplatser. Men är man registrerad så är man. Åtminstone ett år ska jag gå, så får jag undersköterskekompetens och kan gå vidare till andra vidder med betydligt större jobbchanser än vad en kandidatexamen i littvet innebär - om jag skulle vantrivas vansinnigt mycket, vill säga, för målet är ju att i juni 2012 få legitimation och brosch. Dit är det tre läsår, en oändligt lång tid som antagligen kommer att springa förbi. Just nu är mitt primära mål att överleva första veckan!