Idag insåg jag att nej, jag ville inte renskriva mina anteckningar från en föreläsning om det holistiska hälsobegreppet. Inte heller ville jag plugga nervsystemets fysiologi. Jag ville inte ens fortsätta läsa i mina recex som ligger och blickar uppfordrande på mig. Det fanns faktiskt bara en enda sak jag verkligen ville göra: brygga te och läsa de sista sjuttio sidorna ur En dag i Ivan Denisovitjs liv.Jag vet egentligen inte vad jag gillar så med denna bok. Det händer ingenting spektakulärt i skildringen av en mans liv under en dag, minitiuöst beskrivet från uppvaknande till insomnande. Det ovanliga är att Ivan Denisovitj är en straffånge i Sibirien under 1950-talet.
Boken sträcker sig över 200 sidor och även om vissa ting utlämnas (t.ex. toalettbesök) är det in-på-skinnet-skildrat och verkligen fängslande. Kylan, svälten, tvångsarbetet, alla förordningar som bara handlar om att ta ifrån internerna deras människovärde.
Ivan Denisovitj, kallad Sjuchov, tillfångatogs av tyskarna under kriget och dömdes till tio år i läger när han lyckats fly tillbaka till ryska sidan. Anklagelsen lyder spioneri, men han kunde ha suttit där för vilket "brott" som helst och han är lyckligt lottad som inte fått 25 års internering, även om han vet att tio år lätt kan förlängas. Det bekymrar inte Sjuchov särskilt mycket - för att överleva har han gett upp allt hopp om att någonsin bli fri och träffa sin familj igen.
Sjuchov tar dagen som den kommer och gläder sig som ett barn åt varje liten smula välbefinnande han lyckas finna. En cigarett, en extra skål av den vattniga gröten, ett väl utfört uppdrag under det elva timmar långa arbetspasset, några timmar utan värk i kroppen, att oupptäckt göra något som bryter mot lägrets regler. Livet kunde vara värre, resonerar Sjuchov och somnar lugn efter en dag som ligger ljusår från min.
Betyg: 7/10
12 kommentarer:
Jag vet att många uppskattar denna mycket, men jag fick aldrig riktig känsla för den. Däremot tyckte jag det holistiska hälsobegreppet lät spännande, men nu är det ju inte jag som pluggar och då är det alltid lite lättare att fascineras. ;-)
Konstigt, det känns som en typisk Spectatia-bok! Det holistiska hälsobegreppet ÄR spännande, liksom det teleologiska hälsobegreppet och det salutogena och till och det biostatistiska eller atomistiska. Men saker man måste lära sig - och skriva tenta på - blir lätt mindre fascinerande ^^ Just nu pluggar vi fysiologi och anatomi som definitivt är spännande, men jag önskar att läraren kunde slå mig hårt i skallen och att jag sedan kunde allt... för det är mycket latin och grekiska och kemi.
Jag fick faktiskt inte heller någon känsla för boken, när jag läste den i somras. Jag vet inte varför, men den kändes så enformig. Och på ett sätt SKA den ju vara det med tanke på vad den skillnad. Oh, well, kul att höra vad du tyckte!
Vad festligt att höra, Tekoppen, för det trodde faktiskt jag också innan jag läste den. Och sånt är intressant - ju mer jag läser ju duktigare blir jag på att bedöma vad jag ska komma att tycka, men ibland är jag ändå helt ute och cyklar...
Jessica: Intressant att du kände likadant och jag förstår ju precis vad du menar, jag kan inte egentligen se varför jag njöt av boken och hela tiden ville läsa vidare - men det ville jag.
Spectatia: Så skönt att även du hade den föreställningen, så att jag inte bara hade en jättekonstig uppfattning om din bokstyp :)
Det låter som en bok en lärobok i mindfulness,ett begrepp som det visserligen gått inflation, men som ju trots det är troligtvist en oslagbar visdom. Jag gillar så mycket att läsa Tekoppens tankar.
glömde..LRR
Ja, det kan man nog säga. Eller åtminstone en lärobok i att se ljuspunkterna även i det alldeles förjävliga!
Glad att du gillar att läsa TT :)
Du har rätt! Det är snarare en bok att se ljuspunkterna i tillvaron och det är inte något annat än mindfulness. Där fick jag mig en tankeställare. Tack!
L.R.R
Vad jag menade var att jag inte kan uttala mig om huruvida det är mindfulness eller inte, har inte nog med insikt.
Har du läst boken?
S.C.N.L (The Tekopp)
jag har inte läst boken men vet väl vad mindfulness är , någorlunda iallafall, då jag gått en kurs i det genom arbetet.
när det gäller mindfulness, ska man vara närvarande med hela sitt väsen i det ljusa och det mörka, rakt upp och ned. Man ska låta tankar och känslor komma och gå och stå kvar.
jag läser hellre dina recensioner än böcker just nu...
L.R.R
Såklart att DU vet vad mindfulness är :) Och tack för förklaringen, nu förstår jag mycket bättre. Som en slags ständig meditation?
Det låter lite tråkigt att inte läsa böcker, men å andra sidan kan man behöva läsfria perioder för att bygga upp läslusten!
S.C.N.L
Skicka en kommentar