Här är Venedig en stad man inte kan rita kartor av eftersom den hela tiden ändras. Här kan människor gå på vattnet och få sina hjärtan stulna - bokstavligt talat! Allting lyder sagans lagar och räcker tungan åt realismen. Winterson gör sig allra bäst som så, när hon helt låter bli det verkliga livet. I ett uppdiktat Venedig under napoleonkrigens dagar kan jag bara luta mig tillbaka och njuta av språket, berättarkonsten och all påhittighet.I början, när Henri för ordet, känns fantasirikedomen mest tvångsmässig och utan intrig att cirkla kring. Så fort Villanelle kommer in i bilden blir jag däremot förförd, förtjust och förtrollad. Villanelle som iscensätter sitt liv och spelar med höga insatser. Kvinna ena dagen, man nästa dag, ömsom mottagare av kvinnors kärlek, ömsom av mäns. En sann Tintomara.
Det här är en bok som sprakar av magi. En maskerad med förklädnader, kortlekar, mystiska nycklar. En passionerad och fascinerande berättelse om begär och berättande. En medryckande läsupplevelse och ett bevis på att jag måste läsa allt av Winterson.Betyg: 8/10
Reine Brynolfssons inläsning till ljudbok är riktigt bra!
9 kommentarer:
Den här boken har jag tänkt att läsa, vet inte varför det inte blivit av än...
I Venedig har jag aldrig varit; det vore verkligen spännande att åka dit någon gång, tror jag! :)
Allt jag kan säga är: Läs! :)
Venedig är väldigt värt att åka till, om så bara för några dagar. Man tror att man vet vad Venedig är, men ingenting slår känslan av att vara där. Särskilt när det har skymt. Det är ingen upplyst stad. Den är väldigt... pittoresk. Och speciell. Och ja, sevärd.
Jag håller med dig, Passionen är underbar! Speciellt slutet tyckte jag om. /Therese
Det är den verkligen! Slutet var inte dåligt, men jag gillade Villanelles berättelse i första halvan bättre, och sista fjärdedelen fast innan slutet, när de kommer till Venedig och stjäl hjärtat.
apropos tintomara
lite ren spam: http://tintomara2punktnoll.blogspot.com/
/embryo
Nej, men vilket ovanligt vettigt spam-inlägg! Tack! Har läst och gillat flera av dina diktsamlingar, särskilt E4ans avfart. Visst är det väl du som har skrivit ett svar till Sonja Åkessons "Självbiografi" också? (Som ju i sin tur är ett svar på Jack Kerouac... kedjor!)
yep
samme
det är/var inte kerouac dock (om inte han också skrev ett svar) utan lawrence ferlinghetti som började
men: beatförfattare som beatförfattare
Men snälla mig själv! Det visste jag ju. Egentligen. Jag gillar ju inte ens Kerouc sådär värst. Ferlinghetti däremot råkar jag tycka mycket om. Och Ginsberg. Ferlinghettis "Salute" är förresten alldeles överbra!
Underbar bok, en av mina stora favoriter! Jag blev också förtjust i delarna om Villanelle men även Henris ord är fantastiska. Jag skulle lätt ge den en 10/10.
Skicka en kommentar