Ett av de intressanta sidorna i Undersökningen eller When I woke up this morning I felt so gay är hur Clara, efter att ha hållit sig på stor avstånd från hbtq i allmänhet och det som är lesbiskt i synnerhet, plötsligt ska skola sig in i en begreppsvärld och ett kulturellt kapital. Hon har ingen aning om vem Rita Mae Brown är, o.s.v. En av de kulturella upptäcker som Clara delar med sig av är denna dikt av Edith Södergran som jag inte har läst förut (eller åtminstone inte har lagt på minnet). Visst är den intressant och välskriven - och det är ju kul att plötsligt veta varifrån "stjärnor utan svindel" är taget.Violetta skymningar...
Violetta skymningar bär jag i mig ur min urtid,
nakna jungfrur lekande med galopperande centaurer...
Gula solskensdagar med granna blickar,
endast solstrålar hylla värdigt en ömsint kvinnokropp...
Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli...
Mannen är en falsk spegel den solens dotter vredgad kastar mot klippväggen,
mannen är en lögn, den vita barn ej förstå,
mannen är en skämd frukt den stolta läppar försmå.
Sköna systrar, kommen högt upp på de starkaste klipporna,
vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor,
oskuldsögon, himmelspannor, rosenlarver,
tunga bränningar och förflugna fåglar,
vi äro de minst väntade och de djupast röda,
tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel.
13 kommentarer:
även jag hoppade till och tänkte "Aaah, stjärnor utan svindel"! :)
Eller hur! Så roligt med intertexter och litterära lån av alla slag :) Och "stjärnor utan svindel" är ju världens ungefär vackraste fras, eller hur! Både snygg alliteration och ett innehåll som verkligen väcker något emotionellt gensvar.
Åh, det där är en av mina absoluta favoriter av Södergran. <3
Så otroligt vackert!
Ja, den är verkligen otroligt fin! Södergran är långtifrån min favoritpoet, men mycket hon har skrivit är ju riktigt bra.
Jag minns när jag plöjde Södergrans samlade dikter en helg när jag läste litteraturhistoria och hade den som kurslitteratur, minns hur jag stannade upp och fascinerades av de sista orden i dikten. det var en sån aha-upplevelse - den där fina boktiteln var alltså inte författarens egen.
Att plöja hennes samlade på en helg låter lite mastigt och fel form av läsande - men det är ju så det blir när man ska plugga böcker. Jag förstår precis vad du menar med aha-upplevelsen! :)
Apropå HBT (jag såg den fina flaggan)
Missa inte den alldeles nya
och alldles utmärkta boken från BTJ förlag
DODO PARIKAS:
"HBT speglat i litteraturen."
Boken handlar om skönlitteratur för vuxna och ungdomar, faktaböcker, biografier och lättlästa böcker plus författarintervjuer.
Är det LKE, eller gissar jag fel?
Neeej. Typiskt. Den litteratursammanställningen håller ju jag på att skriva!
Faktiskt funkade det bättre än man skulle kunna tro att plöja Södergrans samlade under en helg. Efter vad jag minns hade jag ingen deadline som var riktigt hotande nära, utan det var nog mera så att jag inte kunde sluta. :)
Jo LKE - förlåt att jag glömde att presentera mig.
Godspeed!
Lena
Ika: Jamen se det är ju en helt annan sak :) Jag tror faktiskt bara att jag läst halva hennes samlade. Och det är länge sen. Får ta itu med saken, tror jag allt!
Lena: Jo det var väl det jag trodde :) Tack för bloggbesök!
ES har varit min favoritpoet sedan jag var sexton, samtidigt som jag kanske identifierar mig mer med Boye... ja, ja. Jag har i alla fall länge levt med föreställningen att det finns någon rad av ES som stämmer in på nästan varje känsla man kan ha...
Lisa: Jag har faktiskt aldrig fått någon egentlig identifikation med ES, KB däremot... men hon är nog värt ett försök till, Edith!
Skicka en kommentar