antänder väggarna
lyfter från marken
dem som talar med själen
i mörkret
redan fackla för en annan värld
med hår som växer ännu efter döden -
Och därute fågeldrill
och tiden som rör sig i glorian
färgrik
och blomman som växer
människan upp till hjärtat
Vem ropar?
Din egen röst!
Vem svarar?
Döden!
Går vänskapen under
i sömnens härläger?
Ja!
Varför gal ingen hane?
Den väntar tills rosmarinkyssen
simmar på vattnet!
Vad är det?
Övergivenhetens ögonblick
där tiden föll bort
dödad av evigheten!
Vad är det?
Sömn och död har inga egenskaper
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar