Undertecknad

Sanne Sebastian Nilsson Lindberg, född 1988 i Stockholm och bor fortfarande kvar här.

Pluggar för tillfället litteraturvetenskap (C-nivå) på Södertörn och ägnar min kandidatuppsats åt Mumintrollen, närmare bestämt konstruktionen av kvinnligt och manligt i Pappan och havet.

Hade tänkt bli sjuksköterska men det gick inte eftersom jag var för darrhänt, så nu siktar jag på bibliotekarie.

Är i litteraturväg särskilt intresserad av htbq-böcker, poesi, pjäser och novellsamlingar.

Tenderar att känna mig mera hemma med klassiker än nyskrivet. Strindberg är i mina ögon både överskattad och rysligt fascinerande. Annars är bortglömda författarskap, i synnerhet de kvinnliga, det som intresserar mig mest. Alfhild Agrell, Anne-Charlotte Leffler, Frida Stéenhoff, Amalie Skram...

Tycker att smalt publiktilltal hos böcker är lockande men skulle nog inte bli godkänd av de riktiga finsmakarna.

Mina litterära idoler är Virginia Woolf, Karin Boye, Nelly Sachs, Henrik Ibsen, Haruki Murakami, Christine Falkenland, Tove Jansson, Jeanette Winterson, Hjalmar Söderberg, Marguerite Duras, Tjechov, Moa Martinson och Nina Bouraoui.

Mina mindre litterära idoler är Frida Kahlo (konstnär), Gollum och Alice Paul (suffragett).

Andra intressen är te, konst, teater och musik. Har en trettonårig katt och en tvåårårig hund. Älskar alla sorters djur! Är vegan och nykterist och trivs med det livet.

Har en piercing (ögonbrynet) och två tatueringar ("ljus" skrivet på vänsterarmen och "ord" skrivet på högerarmen) och planerar fler piercingar i ansikte och öron.

Jobbar just nu på lager, har tidigare varit kontorsassistent, djurskötare, personlig assistent, vårdbiträde.

Har länge känt behov av någon slags tro att ty mig till och blev 2007 medlem i Vännernas samfund, oftast kallat kväkarna. Trivs bra där även om mitt andaktsliv går i perioder. Är en icke-kristen, liberalt troende som anser bibeln vara lika full av både visdom och hat som andra religioners heliga skrifter.

Håller på miljöpartiet, beklagar SD av allt mitt hjärta och hurrar för Feministiskt Initiativ.

Är själv psykiskt funktionshindrad och tycker att alla med psykiska sjukdomar och syndrom borde gå ihop om en komma-ut-kampanj så att de få fullt friska skulle inse hur normativt det här samhället är på så väldigt många sätt, då kanske vi slapp vara rädda? Det är värt ett försök!

Har drivit den här bloggen sedan 2007 och vill skriva här länge :)

Nu ska jag gå och läsa, men jag önskar alla allt gott, vilka de än må vara!